Månadsarkiv: oktober 2013

Intonation

Publicerat av

Att spela rent handlar mycket om att vara hundra procent medveten om vilka toner som står på notbladet framför dig. Inte bara på måfå. ”Det du kan sjunga kan du spela” sa en lärare till mig en gång och det är väldigt sant.

Analysera tonernas namn. Och analysera avståndet mellan dem. Säg högt för dig själv. G, halvt tonsteg upp till G#, liten ters upp till B. Sjung dom. Jämför med piano, eller cleartune eller lös sträng. När du har övat en takt eller en radda toner ett antal gånger så prova att gå igenom samma process baklänges; B, liten ters ned till G#, halvt tonsteg ned till G. Detta är mycket effektivt!

Ska du intonera i höga lägen är det smart att först spela det en oktav ned för att lära sig hur melodin går. Därefter kan du plocka upp det i den rätta oktaven och de rätta lägena.

Vacker tonbildning

Publicerat av

Vacker tonbildning bygger på en balans mellan fyra komponenter.

  1. Kontaktställe
  2. Stråkhastighet 
  3. Stråkens tyngd/tryck mot strängen
  4. Vibrato

Kontaktställe innebär var på strängen du väljer att placera stråken. Ju närmre greppbrädan desto tystare klang. Lätt tryck med stråken. Trycker du för mycket med stråken nära stallet kommer tonen bryta ihop helt. Stråkhastigheten kan variera lite beroende på vad du är ute efter för klang. Luftig klang kräver en relativt hög hastighet. Luftig klang vid greppbrädan kallas i musikaliska termer för sul tasto. En lite fylligare piano-dynamik får du genom att närma dig mitten av strängen med ett uns långsammare stråkhastighet.

I mitten av strängen krävs medeltyngd i stråken och medelhastighet. Lätt att komma ihåg!

Nära stallet krävs tyngd i stråken. Spelar du med för lätt tryck nära stallet på du en spöklik ton som i musikaliska termer kallas sul ponticello. För en vacker och stor ton nära stallet krävs mycket tyngd i stråken och ett relativt snabbt vibrato. Vibratot hjälper den spända strängen att vibrera. Spelar man med mycket tyngd i stråken gäller i regel att man har en relativt hög hastighet för att inte tonen ska knaka. Börjar du komma riktigt nära stallet krävs dock en långsammare stråkhastighet. Vill du spara stråk i en forte-dynamik är det således smart att närma sig stallet och på så vis, med långsam stråke skapa en koncentrerad tonkvalitet.

 

Rocka rockring

Publicerat av

Hillary Hahn rockar rockring när hon övar svåra passager och Sarah Chang lyssnar på Jazz eller tittar på TV.

Våga variera din övning genom att utmana hjärnan. Stå på ett ben, sitt på knä, balansera på en balansbräda. Öva en passage baklänges, citera en dikt, stå på tå.

Och framförallt, låt dig inspireras av några av de största violinisterna genom tiderna.

David Oistrach

Jasha Heifetz

Itzak Perlman

Ann-Sophie Mutter

Öva utan mobil

Publicerat av

Unna dig att öva med mobilen på ljudlös. Att bli avbruten när du just funnit koncentration kräver mycket tid. Faktum är att det kan ta hela resten av ditt övningspass att komma tillbaka till den koncentration du hade innan du blev avbruten.

Lyx, du och fiolen bara!

Lazy brain

Publicerat av

Tydligen kan hjärnan max koncentrera sig 25 minuter i taget, därefter börjar tankarna fladdra. För vissa av oss kan det säkert ske tidigare än så, och vissa kanske känner att de kan hålla på något längre med full koncentration. Det viktigaste är att man är närvarande när man övar och medveten om när man behöver en paus.

”Hjärna tröttnar innan kroppen”, var det någon som sa. Får du ont i kroppen av ett övningspass har du med andra ord stått på tok för länge och hjärnan har antagligen varit ganska bortkopplad en stor del av den tiden.

Spela starkt och svagt

Publicerat av

För att spela en jämn och fin ton på fiolen så placerar du stråken mitt emellan stallet och greppbrädan och försöker dra stråken så rakt så möjligt, parallellt med stallet. Detta lärde vi oss under rubriken fin ton.

När du vill spela svagt på fiolen, en tyst och vacker ton så placerar du istället stråken närmre greppbrädan och spelar med lätt hand, nästan helt utan tryck.

Ju starkare du vill spela, desto närmre stallet rör du dig med stråken och desto mer tyngd i stråkarmen. Med hjälp av pekfingret i högerhanden kan du vinkla ned stråken så att den får ett bra grepp om strängen. Man kan faktiskt spela med stråken alldeles precis brevid stallet och få en mycket stark och fin ton, men då krävs det att man har övat mycket. Här behöver man också spela med lite vibrato för att strängen ska kunna vibrera ordentligt. Kanske märker du i början att tonen nästan blir lite spöklik om du kommer för nära stallet. Prova då att ha lite mer tyngd i stråken och närma dig mitten.

Kom ihåg att G-strängen klarar mer tyngd än tex E.

Testa också att spela olika snabbt med stråken. Knakar det om strängen kan du behöva spela lite snabbare med stråken.

Lösa strängar klingar med

Publicerat av

När du börjar spela fiol har du ju i regel prickar eller streck på fiolen som visar var du ska trycka ned dina fingrar. På sikt kommer dessa prickar och streck att tas bort och det blir viktigt att själv kunna avgöra var fingrarna ska tryckas ned.

Ett knep är att ta hjälp av de lösa strängarna. Om du prickar tonen helt rätt kommer de lösa strängarna att vibrera extra mycket och klinga som ett litet eko. Detta gäller framförallt när du spelar tonerna g, d, a och e eftersom det finns en lös sträng med samma namn.

Spela tex tonen d, tredje fingret på A-strängen. Spela den medvetet lite för lågt och tänk på hur D-strängen ligger helt stum och utan vibration. Spela därefter medvetet lite för högt och märk återigen hur D-strängen ligger stum och utan vibration. Spela därefter så rent du kan. När du prickar den rena tonen d på A-strängen kommer D-strängen att klinga med!

Testa nu med alla toner du kan komma på. E på D-strängen, a på G-strängen osv. Detta är förstås ett jättebra sätt att öva fjärde fingret. Prova fjärde fingret på D-strängen och försök få A-strängen att vibrera med. För fjärde fingret på D-strängen heter ju A!

 

Att byta sträng

Publicerat av

Det finns en bra övning inför att byta sträng på fiolen!

  1. Placera mitten av stråken på A-strängen.
  2. Låt stråkarmen fungera lite som en vindrutetorkare. Upp mot taket, ned mot golvet. Upp, ned, upp, ned.
  3. Stråken ska bara vila mot strängen. Du ska inte dra den så att det låter utan övningen är helt tyst.

Nu kan du testa att spela på de olika strängarna! Stanna stråken INNAN du byter sträng. Dra DÄREFTER en ny ton. Spela inte och byt samtidigt.

Att spela G, D, A och E

Publicerat av

Fiolen har fyra strängar. G, D, A och E. Tittar man noga så ser man att de är olika tjocka. G-strängen är tjockast och den behöver också mest kraft för att vibrera. När du spelar på G-strängen kan du därför ta i lite extra. Stråkarmen ska kännas tung och armbågen ska nästan peka upp i taket. Vill du spela riktigt starkt på G-strängen kan du använda pekfingret till hjälp. Genom att trycka lite lätt med pekfingret så sjunker stråken lättare ner i strängen och fiolen låter mer.

E-strängen, den tunnaste strängen är ganska känslig. Den låter lätt som en kvävt katt om man inte drar stråken jätteförsiktigt! Armbågen ska peka ner i marken och stråken ska hållas med lätt och avslappnad hand. Kom ihåg att inte komma för nära stallet med stråken. (Detta kan du läsa mer om i inlägget om fin ton.) Man kan spela starkt på E-strängen också, men du får trycka väldigt försiktigt med stråken mot strängen.

D-strängen och A-strängen är lite mittemellan-strängar. När man spelar på D och A får man trycka lite lagom med stråken. Du märker ganska snart själv hur mycket strängen tål.

Tips: Om det gnisslar om tonen kan du prova att dra stråken lite snabbare. Ju mer man trycker med stråken desto snabbare måste du dra den för att det ska låta bra.

Fin ton

Publicerat av

För att fiolen ska låta fint när man spelar på den är det viktigt att dra stråken rakt. När stråken hamnar på diagnoalen låter det oftast ganska gnissligt.

Gör så här:

  1. Placera stråken på strängen mitt emellan stallet och greppbrädan. (Stallet är den lilla träbiten som håller upp strängarna och greppbrädan är den svarta avlånga saken som strängarna löper över.)
  2. När du valt en plats på strängen ska du försöka låta stråken behålla den platsen utan att glida framåt eller bakåt.
  3. Dra sedan stråken så rakt du kan. Höger vänster, höger vänster, ner upp, ner upp. Använd hela långa stråken, från början till slut, (eller från spetsen till froschen som det heter). Stråken ska inte komma för nära stallet och inte heller för nära greppbrädan.

Tips: Titta gärna i en spegel när du gör den här övningen!